Det blev 30 fantastiska mil...

Fick se att jag inte gjort nåt inlägg sen veckan före Vätternrundan. Nu när det börjar bli kallt och becksvart känns det skönt att tänka tillbaka på detta underbara sommarminne.

Ja, vi stod alltså där i startfållan klockan 21.40 och sen rullade det igång..hade lagt en plan för loppet som självklart gick ut på att inte missa en enda matstation. Dom första 4 milen var det rejäl motvind men jag höll mig ganska långt bak i en klunga om ca 35 personer och fick en behaglig resa. Första stoppet blev det kaffe, saltgurka och förstås en energibar ur mitt vätternpaket.

Det började mörkna så smått och när vi kom i backarna bortåt Husqvarna var det helt svart, här kom den första riktigt härliga upplevelsen, när allt var helt mörkt och man kom nerför en backe och sen en stigning uppåt såg man bara en jättelång rad av röda baklyktor från cyklarna, kanske hundra stycken på rad, superhäftigt.

Det var matstation på toppen av berget och sen bar det av neråt Jönköping, då steg världens måne upp och lyste vägen, en sån där riktigt stor måne som man ser vid kräfttiden. Det var så himla vackert, himlen var alldeles klar och det var lite kyligt kring benen när man susade nerför backarna.

I Jönköping var det matstation och jag tog lite potatismos till min energi dryck, efter den stationen fick jag häng på ett gäng tjejer och hade en trivsam resa ut ur stan. Det klättrade sakta men säkert uppför mot Fagerhult och Hjo allt medan solen började stiga och det blev varmare igen.

Inte är det mycket som slår ett sommarsverige i gryning en solig försommar morgon. Det låg lite lätt dimma över fälten, i ett hörn av en hage stod en flock kor och satte morgon gräset i vrångstrupen när rader av cyklister drog förbi denna arla timma, fåglarna visste inte hur väl dom kunde sjunga och i vinden kom dofter från sommarns alla blommor.

Väl i Hjo blev det ett långt stopp, det var dags att lätta på trycket och sen intaga en bit lasagne till frukost..det satt fint. Blev lite samspråk med andra cyklister under matpausen och sen bar det iväg igen.

Kunde känna vid varje stopp att nu ska jag ta det riktigt lugnt efter detta stopp och bara cykla i mitt eget tempo, så var man ute på banan igen och det kom en klunga som jag tyckte höll ett lagom tempo,ja då hängde jag på där igen och sen ville jag ju inte hoppa av den för då var det kanske bara nån mil till nästa station. Ja så höll det på och det blev nya grupper och nya stationer.

Morgon blev till förmiddag och det närmade sig målgång..det var riktigt kämpigt och mycket backar upp till sista matstationen som var i Medevi, men det var det värt. Där blev kanske stoppet lite för långt, men vad gjorde det jag hade insett att jag skulle klara att gå i mål och ville njuta av den sista delen av loppet. Här serverades speciella hälsobullar, det var vetebullar med honung i och gissa om det satt perfekt till kaffet. Satt en bra stund i solen och drack kaffe och pratade med en herre från Sundsvall som körde sitt 28 lopp!! Respekt!

Sista milen in till Motala var vi ett gäng på fyra som for i raket fart och det blev en underbar avslutning på ett fantastiskt lopp, det blev precis den underbara upplevelse jag hade hoppats på, men aldrig vågat tro.

Tänk att vädergudarna kunde visa sig från sin bästa sida just detta dygn, det regnade till ca 2 timmar innan jag startade och började åter ca 5 timmar efter målgång. Vad gjorde det mig, jag fick mitt bästa sommar minne 2011 denna natt runt Vättern...och för er som undrar om jag kommer göra det igen.
Det var inte planen innan och jag har inga planer på det nu, inte för jag är avskräckt, men jag gillar att anta nya utmaningar istället...och framför allt inte förstöra känsla av hur underbart detta lopp var.

Kram på ER!

RSS 2.0