malinibrasilien

Har ju glömt att visa vårt fynd, nu är den i alla fall på plats.

 
1100 kr styck får man väl i alla fall kalla prisvärt.

Kram på Er !

Alltså började dagen med att följa Dennis på blodprovstagning, som sedan avlöstes av ett tandläkar besök. När det var avklarat lämnade jag honom i skolan och åkte själv på blodprovstagning som avlöstes av sjukgymnast besök.
På väg till sjukgymnasten talade jag med utbildningsnämnden i telefon, ett led i kriget om fritidsplats för Dennis, på väg från sjukgymnasten ringde damen från soss som ev hittat en ledsagare.
Hann få iväg ett mail till mammas läkare medan jag var hemma och lagade middag innan det bar iväg till kvällskiftsarbete. Väl där ringde damen från Waran mottagningen och tyckte att jag skulle komma och prova nya stödstrumpor men då tog det stopp. Det måste väl finnas nån mer på den här jorden som alla människor kan kontakta, låt mig va!

Kram på Er !

Alltså min goa unge Pontus han ser ju det mesta positivt, hoppas att han tar med sig det in i vuxenlivet.
Idag när jag mot min vilja drog runt skurborsten över det enorma golvet där den nya soffan skulle placeras, suckade jag och sa" ooh det går inte i en handvändning att skura det här stora golvet" då svarade han glatt " va glad att du inte har ett större hus då". Så enkelt är det i en ung mans ögon och visst gick det mycket lättare att skura med den inställningen.
När jag kom hem från sjukan och skulle ta sprutor själv i magen och tyckte det var lite läskigt sa han bara " det går väl bra för dig, du har ju ialla fall nåt att sticka i, tänk att sätta en spruta i mina magrutor" och då var jag glad över bilringarna allting kan ju bli positivt med rätt inställning.

Kram på Er !

Tänkte skåpäta lite häromdagen, men tji fick jag. Öppnade kylskåpsdörren och där inne ekade det.
Klagade lite till Ove på kvällen att det finns ju inget roligt i kylen när man blir lite sugen.
Ohh du menar färsk papaya och ananas mm,svarade han då. Och tänk det var nog precis det jag saknade fast jag inte riktigt visste, när jag stod där och glodde.
Köpte ju såklart papaya och ananas idag när jag handlade, men urk vad den papayan smakade. Får väl bara drömma om dom där smakerna tills reskassan blir stor nog för att återvända till Brasilien.

Gjorde ett test och skickade snigelpost till dom där borta förra veckan och den har redan kommit fram. Bara en vecka, helt otroligt. Pontus skickade ett kort därifrån när dom hälsade på, det tog fyra veckor att få det till Sverige.

Imorgon är det fredag och dom har ju sagt fint väder över helgen, så vad mer kan man begära.

Ha en riktigt gó helg !

Kram på Er !

Ooohh så ska mina älskade barn till att fylla år båda två inom loppet av en vecka, ja vad händer då.

Meningen är väl att jag ska stå där med nåt smarrigt att äta,nyputsade fönster och skinande rent.

Men se det sket sig, sist vi skulle ha gäster och jag skulle ha städat, råkade mina underbara "fika kompisar" låta meddela att det blir kaffe på Marias altan i solen om du hinner vara med.
Självklart valde jag ju det, så nu står jag här med slipdamm upp till knäna och oputsade fönster. Huvudet är tomt på idéer om vad man äter på kalas och när jag ikväll var fotbollsänka och skulle städa så tog jag en glass och kaffe hos lilla mamma istället.

Vet inte men tycker på nåt sätt att det är trevligare att fika med folk än att städa, så jag låter väl den här kylskåpsmagneten sitta framme som vanligt.


Kram på Er !

Fick idag en bild från Brasilien tagen en av mina sista kvällar där. Grace ,hennes son, Carlos och jag hade en riktigt mysig kväll hemma hos dem.
Vi hade en rolig fotostund och den känslan kom över mig igen när jag fick bilden. Nu finns bilden i ramen, som jag fick i gåva av Grace, på hyllan i vårt kök.

Nä nu gick det bara inte längre, var tvungen att dra på svettstället och mina goa löparskor igen. Testade en liten, liten runda och lungorna hängde med riktigt bra. Värre var det med det där benet, kändes som att springa med träben eller nåt.
Men nu ska jag testa simning i veckan igen för då rusar ju inte blodet så fasligt nedåt utan att det kanske kan funka som alternativ.

Föresten kom jag på det när jag var ute och sprang, man varken tjänar eller sparar, man förlorar mindre.

Tycker det varit en riktigt skön lördag, grillen är vårstädad och invigd, badenbaden har ju förstås också hunnits med.

Kram på Er !

En soffa skulle inhandlas, Pontus, Dennis och jag hämtade en katalog på EM-möbler och började "bygga" soffa.
Så hade vi väl mätt och i vår vildaste fantasi redan köpt drömsoffan, så frågade vi han med förståndet i familjen hur han ville ha det. Oj oj det vill ni inte veta sa han. Så nu har vi köpt en soffa på blocket och tjänat eller sparat en himla massa pengar.
Men hur är det egentligen, tjänar man pengar eller sparar man när man köper något billigare än planerat. Tjänar kan man ju inte göra för man har ju inte mer pengar än innan man köpte något. Sparar, tveksamt man har ju ändå spenderat.

Ja det är ju fortfarande lika härligt väder och det spritter i benen men den här kroppen har ju tjurat ihop så det blir väl ännu en helg i badenbaden.

Ett citat från Jonas Colting som träffade mig rakt i hjärtat idag när senaste numret av löpartidningen damp ner i brevlådan:
"Det är väldigt få saker i livet som blir bättre av att inte springa"

Kram på Er !

Två veckor hemma och det börjar kännas som man aldrig varit borta, förutom den där lilla gnagande känslan av bortlängtan som ändå finns därinne en smula. Har tänkt mycket på det här med att jag saknar det så mycket, innan jag åkte bearbetade jag min hemlängtan väldigt hårt för jag visste den skulle komma. Vad jag inte hade en tanke på när jag var i Brasilien var att jag faktiskt skulle komma att längta tillbaka dit.

Nu rullar det på igen och den ena blodprovstagningen avlöser det andra tandläkarbesöket, Dennis satte ju såklart sina provisoriska tänder i en kola i helgen så vi fick gå och limma dom igen.
Själv har jag tagit upp det årliga kriget med kommunen om fritidsplats och har fått en bunt papper kastad till mig att fylla i.

Med tanke på att fylla i, skulle redovisa mina kvitton från resan idag och satt som värsta Marjasin och klistrade och försökte bringa ordning på det hela och sen fick jag påbackning och skulle fylla i papper där med som vilken ekonom som helst, ja,ja det blir väl bra då har jag lärt mig ännu en sak på utbytet.

Hade i alla fall kontakt med Brasilien igår och nu har dom 5 msk på svenska(det var 3 när jag drog) och ett nytt planeringssystem under uppstart för förebyggande underhåll, samt att de har påbörjat utbildning i justering av maskinerna på vårt vis. Det tycker jag var riktigt goda nyheter, dom la inte allt på hyllan när jag stack.

Nu ska jag försöka krypa till kojs för här har inte blivit nån vila i em, förstår inte vem som ställer tvättkorg, spis och läxläsning framför min väg till sängen hela tiden, ja visst ja , jag har ju en tvättmaskin till att plocka ur får väl bara göra det först då.....

Kram på Er !

Så är man ledig och solen lyser från en klarblå himmel, dagen är perfekt för en löprunda. Ove ger sig iväg och jag får lugnt kapitulera i badenbaden på altan. Hade ju min skönaste vinterträning genom tiderna i Brasilien och så går bara kroppen och skrotar ihop när jag kommer hem. Det är ju nu när naturen visar sig från sin bästa sida som det spritter i mina ben och man vill ut. En månad får du nog räkna med säger läkaren, innan du kan börja träna igen.

Medan jag ligger där i solen så börjar jag fundera, är det så dom menar när dom säger att folk måste ta det lugnt för
"Kroppen säger ifrån" var det vad den gjorde, hörru lilla gumman, tro inte att du kan resa över världen och njuta av träning i gott klimat, nähä du, nu får du allt lägga dig platt och sen börja om, lite utmaning ska det allt va.
Och visst jag köper det, jag kapitulerar och lägger mig i solen och bara njuter av livet, var det inte det jag lärde mig av mina nya vänner där borta, njut nu !

Kram på Er !

Så blev jag frisläppt från sjukan igen då och imorrn får jag trampa det gamla goa golvet på jobbet igen.

Tog en promenad till lilla mamma ikväll och lungorna hängde med riktigt bra.
Hon satt och kollade på tv,Spårlöst, och dom pratade portugisiska. Det var en kille som letade efter sin familj och den hittade dom ju såklart, då frågade han sin nyfunna syster -Falar inglés? Och tänk hon svarade -Nao.

Det där var ju lite bekant och så himla gött att höra igen, när det inte var jag som inte kunde bli förstådd,måste försöka hitta en kurs i portugisiska att hoppa på. Bara för att hålla känslan kvar tror jag, kunna inbilla mig lite,lite grann att jag är kvar lite, lite till där borta.

Föresten har jag upptäckt att bilden av sockerrören som dom pressade juicen ur och gör biobränsle av aldrig hamnade i bloggen så den kommer här:


Kram på Er !

Så har jag permission från sjukan över helgen och mina nära och kära kommer och går genom min dörr med blommor och presenter. Så mycket omtanke jag får överallt.
Ändå finns där en liten känsla av tomhet inom mig, dom gav mig så mycket och har fått en plats i mitt inre, jag tänker förstås på mina vänner i Brasilien. Jag saknar dom, verkligen, jag gör det.

Min farmor var Sveriges värsta hypokondriker, vet inte om det är därför jag helt plötsligt känner mig sjuk nu. Har sprungit runt där borta i 8 veckor med samma fel i kroppen och aldrig mått bättre, men nu helt plötsligt bara packar allt ihop.
Orkar ingenting, flåsar värre än på maraton, bara jag promenerar 500m.

Nä det är dags att rycka upp sig, imorron ska jag (förhoppningsvis)skrivas ut från sjukan och sen är det bara att återvända till livet igen. Det här håller ju inte jag har ju en massa saker jag vill berätta och visa som jag lärt mig på mitt utbyte, inte kan jag gå här dröna mer.

Kram på Er !

Hallå där, är det nån som fortsätter att kolla in här?

Nu så har jag fått reda på vad det var i det där onda benet jag släpade omkring på i Brasilien, jo då, jag tog väl en vända till vårdcentralen i onsdags morse och då minsann la dom mig i en ambulans till Alingsåslasarett.
Tyckte ju i och för sig att det var till att ta i, men det var inte jag som bestämde.
Där blev det ultraljud på benet och kontraströntgen av lungorna och vips så hade det konstaterats att jag hade tre blodproppar i benet och fler i båda lungorna. Det var ju inte så bra.
Mina killar hoppade ju inte av glädje precis när dom fick packa väskan åt mig igen.
Men en sak ska ni veta när jag blir sjuk gör jag det snyggt, var klart brunast på hela avdelningen.

Men nu är det fredagkväll och jag är hemma igen, utrustad med sprutor och medicin så nu ska det bara bli bättre och jag kan fortsätta min hemkomst där den blev avbruten.

Nu vill jag bocka och buga och framföra mitt Varma TACK till alla ER som stöttat mig genom hela min resa med era glada hälsningar, ingen nämnd och ingen glömd. Ja kanske kan det vara så att jag blivit lite bloggbiten ändå så glöm mig inte utan surfa gärna förbi nån gång.

 jag kommer i alla fall att sakna det här.

Kram på Er !